Kvinnan

Kvinnans könsorgan 

Könsceller utvecklas

Den främsta uppgiften för kvinnans och mannens könsorgan är att göra det möjligt att kunna fortplanta sig. Det finns dels de yttre könsorganen som man ser på kroppen, dels de inre som finns inuti kroppen. Könsorganen gör det möjligt för äggceller och spermier att mötas så att en befruktning sker. En ny människa skapas.

Äggcellerna utvecklas i kvinnans könsorgan

I kvinnans könsorgan utvecklas kvinnliga könsceller, så kallade äggceller. En äggcell kan befruktas av mannens spermier och utvecklas till ett foster i kvinnans livmoder. I livmoderns skyddade miljö kan det befruktade ägget få näring och växa.

 Kvinnans könsorgan bildar kvinnliga könsceller, så kallade äggceller. De kan befruktas av mannens spermier och utvecklas till ett foster i kvinnans livmoder. Till kvinnans könsorgan hör:

1. äggstockarna
2. äggledarna
3. livmodern
4. slidan
5. blygdläpparna
6. klitoris.

I äggstockarna utvecklas ägget

Äggstockarna ligger på vardera sidan i lilla bäckenet och är upphängda i så kallade ligament. Varje äggstock är oval och ungefär tre centimeter lång. Äggstockarna innehåller äggblåsor. I varje blåsa finns förstadiet till ett ägg.

Vid födelsen innehåller äggstockarna ungefär en miljon omogna ägg. Ungefär 500 av dem kommer att mogna till äggceller som kan befruktas. Under puberteten ökar produktionen av kvinnliga könshormoner. Det är nödvändigt för att kvinnans könsorgan ska utvecklas.

Efter varje menstruationsblödning börjar flera ägg och äggblåsor att växa. Ett hormon från hypofysen i hjärnan stimulerar tillväxten. En äggblåsa spricker i mitten av menstruationscykeln och det mogna ägget lossnar och fångas upp av äggledaren. Detta kallas ägglossning. När det skett stiger kroppstemperaturen ungefär en halv grad och den blir förhöjd fram till några dagar före menstruationen. 

 Äggstockarna innehåller äggblåsor. I varje blåsa finns förstadiet till ett ägg. Efter varje menstruationsblödning börjar flera ägg och äggblåsor att växa. En blåsa spricker i mitten av menstruationscykeln och det mogna ägget lossnar för att sedan fångas upp av äggledaren. Detta kallas ägglossning.

Den tomma äggblåsan omvandlas till något som kallas gulkropp. Gulkroppen bildar kvinnliga könshormoner som förbereder livmodersslemhinnan på att ta emot det befruktade ägget.

Hormoner bildas i äggstockarna

Den tomma äggblåsan omvandlas till något som kallas gulkropp. Gulkroppen bildar kvinnliga könshormoner som förbereder livmoderns slemhinna på att ta emot det befruktade ägget. Om ägget befruktas växer gulkroppen, och hormonerna som bildas gör att slemhinnan växer till och börjar producera ett näringsrikt sekret. Om äggcellen inte befruktas upphör gulkroppens produktion av kvinnliga könshormoner efter 10-12 dagar, och sedan försvinner den.

De äggblåsor som börjar växa, men inte får lämna ifrån sig sitt ägg har ändå viktiga uppgifter att fylla. De bildar också kvinnliga könshormoner, som bland annat förbereder livmoderns slemhinna för att ta emot det befruktade ägget.

Äggledarna för ägget till livmodern

Äggledarna är två trattformiga, 10-15 centimeter långa rör som går ut från livmoderns övre del, en åt varje sida. Trattarna har fransar runt sina öppningar, och de ligger alldeles intill äggstockarna för att kunna fånga upp ägget vid ägglossningen. Inuti äggledarna finns det gott om flimmerhår.

Efter ägglossningen förs ägget vidare till livmodern med hjälp av flimmerhårens rörelser och muskelsammandragningar i äggledarnas väggar. Det tar 3-5 dygn för ägget att nå livmodern. För att en befruktning ska kunna ske måste det finnas spermier i äggledarna när ägget transporteras mot livmodern. Ägget kan bara bli befruktat under högst ett dygn efter ägglossningen.

I livmodern växer fostret

Livmodern ligger i lilla bäckenet mellan urinblåsan och ändtarmen. Livmoderns väggar består av glatt muskulatur, som invändigt är klädda med en slemhinna vars tjocklek varierar kraftigt under menstruationscykeln. Den nedre delen, livmodermunnen, övergår i slidan.

Livmoderns viktigaste uppgift är att fungera som tillväxtplats för fostret. Fostret behöver få både näringsämnen och syre, och skyddas så att det inte skadas under utvecklingen.

 Äggledarna fångar upp ägget vid ägglossningen. Ägget förs vidare genom äggledaren till livmodern med hjälp av flimmerhår och muskelsammandragningar i äggledarnas väggar. 

Menstruationscykeln

Livmoderns slemhinna förändras periodvis från puberteten ända fram till klimakteriet, så kallade menstruationscykler. Under ett helt liv går en kvinna igenom ungefär 500 sådana cykler. Varje sådan period pågår normalt i 28 dagar, men den kan även vara några dagar kortare eller några dagar längre. Under puberteten är det helt normalt att menstruationerna är oregelbundna. Hormoner från hypofysen och äggstockarna styr menstruationscykeln.

Menstruationsblödningens första dag räknas som cykelns första dag. Blödningen beror på att slemhinnan, som växt till och förberetts för att ta emot ett befruktat ägg, stöts bort när det inte skett en befruktning. Blödningen pågår i 5-7 dagar. Därefter börjar slemhinnan byggas upp igen under inverkan av kvinnliga könshormoner. Om ingen befruktning sker nu heller försvinner gulkroppen efter ägglossningen, hormonnivåerna sjunker, livmoderslemhinnan stöts bort igen ochdet blir en ny menstruationsblödning. Vid varje blödning brukar kvinnan förlora 35-40 milliliter blod.

Slidan

Slidan är åtta till tio centimeter lång och i slidans väggar sitter det en mängd muskler. Väggen är kraftigt veckad och kan därför tänjas ut vid samlag eller förlossning. Slidans öppning kallas för slidkrans och kan ha en oregelbunden form med flikiga kanter. Tidigare användes begreppet mödomshinna, men det är felaktigt eftersom det inte finns någon hinna som täcker slidöppningen.

Slidan mynnar mellan urinrörets och ändtarmens öppningar. Det sekret som normalt finns i slidan är mycket surt för att förhindra angrepp av skadliga bakterier. I samband med ägglossningen förändras sekretet så att spermierna kan passera.

 Slidöppningen, blygdläppar och klitoris är kvinnans yttre könsorgan.

Blygdläpparna

Kvinnan har dels två yttre och större blygdläppar som består av hårbeklädda hudveck, dels två inre och mindre blygdläppar som består av slemhinneveck. De inre blygdläpparna omger slidmynningen.

Klitoris

Klitoris är ungefär lika stor som en ärta och ligger där de inre blygdläpparna möts framför slidmynningen. Den innehåller svällkroppar som är uppbyggda ungefär som en tvättsvamp och som fylls med blod när man är sexuellt upphetsad. Klitoris blir då större.

Klitoris har rikligt med känselkroppar och är därför mycket känslig för beröring, vilket oftast leder till lustfyllda känslor. Urinröret mynnar mellan klitoris och slidmynningen.

All information är hämtad från: 1177 .se